Djembe och Percussion

Under våra lektioner i Djembe och Percussion så fick vi bland annat lära oss grunderna för att spela Djembe. Hur man ska hålla trumman, tre olika slagformer som kallas för, bas-slag, slapp-slag och tätt-slag.(http://www.djembe.se/djembe2.shtml)

Några övningar vi fick lära oss var att säga det som står nedan sammtidigt som man slår. Jag tycker att det blir enklare att hålla koll på takt och rytm ifall man använder sig utav dessa. Vilket jag tror fungerar bra för elever som ska lära sig att spela Djembe. Det kan dock vara svårt till en början då man måste hålla koll på två saker samtidigt men eftersom ramorna är enkla så tror jag att det inte är några större problem.

Biff, biff, biff med lök - Mitten, mitten, mitten, kant, kant

Fläsk-pann-ka-ka - Mitten, kant, kant, kant

Rull-tår-ta - Kant, kant, kant

Jag kommer att använda mig utav dessa ramsor, säkert även komma på egna. Dock så är det inte de första jag skulle börja med utan jag skulle börja med att förklara de olika slagen. Sedan när eleverna kan slagen så tänker jag använda mig utav dessa ramsor.

Efter att ha använd mig utav Djembe så känner jag att det är ett väldigt bra sätt att visa på puls och rytm. Om jag och alla elever förutom en håller en gemensam puls så kan den eleven som inte håller pulsen lägga på vad hen vill, och då visar jag tydligt skillnaden mellan rytm och puls.

När vi har haft Percussion så har vi mest använt oss utav kroppen. Till exempel klappat och stampat olika takter och rytmer. Detta kallas för Body Percussion och precis som det låter så innebär det att man använder sin kropp som percussioninstrument (Spela med hela kroppen: rytmik och motorik i undervisningen. Nivbrant Wedin, Eva, 2012 s.52 ).

En sak som Nivbrant, Wedin (2012,s.52) skriver är att body percussion alltid kan användas eftersom man alltid har kroppen med sig. Detta tycker jag är väldigt viktigt eftersom vissa skolor inte har så jättemycket percussioninstrument, då kan man ändå lära eleverna om percussion och med hjälp utav kroppen kan man utöva olika övningar.

Nivbrant, Wedin (2012,s.53) beskriver även att hon uppfattar det som att eleverna tycker att det är roligt och intressant med body percussion, vilket även jag uppfattat det som under min VFU (verksamhetsförlagd utbildning) då jag höll en lektion där vi använde body percussion och sjöng en ramsa och eleverna tyckte det var jätteroligt och de ville göra om det lektionen efter.

"När man slår på kroppen får man taktil input så att man känner och uppfattar rytmen med sitt taktila sinne." (Spela med hela kroppen: rytmik och motorik i undervisningen. Nivbrant Wedin, Eva, 2012 s.53)

Referenslista: http://www.djembe.se/djembe2.shtml och Nivbrant Wedin, Eva (2012). Spela med hela kroppen: rytmik och motorik i undervisningen. 1. uppl. Stockholm: Gehrmans musikförlag

Betyg och bedömning

Under terminen var jag på observation på en skola för att se hur en musiklärare som heter Annelie handskas med betygsbedömning och hur hon håller i sin undervisning.

Det var intressant att se hur Annelie, med så många års erfarenheter, handskas med eleverna. Hon gav oss många tips på vad vi kan göra på våra framtida lektioner, bland annat så fick jag tips på många mysiga sånger som jag kommer kunna spela och sjunga med mina framtida elever.

Det vi var där för var dock för att observera hur Annelie sätter betyg och gör bedömningar på sina elever. En sak jag tar med mig från Annelie är att det är viktigt att samarbeta med andra musiklärare i kommunen. Detta är för att det är svårt att komma fram till vad vissa begrepp i läroplanen innebär. Då det finns vissa oklarheter i läroplanen, även att den egentligen är så tydlig, gör det problematiskt att arbeta helt själv. Eftersom eleverna på olika skolor i samma kommun, kan ha samma kunskaper men de får olika betyg för att de har olika lärare. Och de olika lärarna tolkar vissa bedömningsunderlag olika. Det bekräftas även i Betygsättning: en handbok (2012), där de hade gjort en granskning på om eleverna får rättssäkra betyg, "Ibland berodde det på att lärarens krav för betyg inte överensstämde med det som stod i betygskritetierna." (Betygsättning: en handbok, Gustavsson, Måhl & Sundblad, 2012 s.59). Därför borde lärare från olika skolor samarbeta eller åtminstone ha samtal någon gång per termin om oklarheterna som finns i bedömningsmaterialet. 

Vi fick även ta del utav en matris som Annelie använder sig utav för att underlätta betygsbedömningen. Vi fick sedan göra en egen matris. Detta är ett exempel jag gjort för att förtydliga hur jag kommer att använda mig utav matrisen, den kan se ut såhär. 

Det jag känner är svårt med bedömning är, hur ska jag veta att jag verkligen sätter rätt betyg? Hur ska jag gå till väga för att betygssätta mina framtida elever? Det jag själv kan göra för att känna mig mer säker i min betygsättning är att använda mig utav skolverkets rekommendationer, läroplanen och andra styrdokument. Sedan kommer jag att försöka använda mig utav andra musiklärare i landet, för jag är ganska säker på att man inte alltid klarar sig själv, man måste ha någon att bolla idéer med. 

Referenser: Gustavsson, Anders, Måhl, Per & Sundblad, Bo (2012). Betygsättning: En handbok. 1.uppl. Stockholm: Liber

Studieteknik och Ensemble

Sista veckan på den här terminen har varit fullspäckad med massa roliga saker. Vi har spelat ensemble varje dag och vi har bara blivit bättre och bättre på de låtar som vi spelat. Jag har lärt mig så mycket på bara den här veckan, jag har blivit bättre på att spela alla instrument som vi använt i ensemblen. Det kändes så himla skönt när basen satte sig ordentligt och allt bara flöt på.

Mina fina kurskamrater.

Sen har vi även haft två heldagar med studieteknik. Vilket är otroligt roligt när man väl får det att fungera som det ska. Det är lite komplicerat med alla kablar, vart de ska sitta och inte sitta. Men när man väl fått ordning på det så är det så himla roligt.

Vi har fått lära oss att använda Garageband som finns till Apples produkter. Det är ett ganska enkelt program när man väl sätter sig och försöker lära sig. Man kan dock fastna och börja ändra lite för mycket i låten när man väl fått det inspelat och ska finlira så det låter precis som man vill.

Vi spelade bland annat in låten som jag själv hade valt till vårt ensemblespel. Och vi bestämde även att vi ska träffas nu under vårterminen och spela in allas låtar. 

Tyvärr så kan jag inte lägga upp min låt här då den ligger på skolans dator. Sen är den inte riktigt klar heller och jag vill ju inte dela med mig utav något halvdant.

I fredags hade vi vår sista dag, och examination i ensemble. Då började vi dagen med lite mysfika som Anna hade bakat. Det var jätte smarrigt och trevligt att få sitta en stund och bara prata och ta det lugnt innan examinationen. 

Kladdkaka

 När vi väl skulle börja med ensemblen så blev jag ganska nervös. Tankarna snurrade runt i huvudet, kommer jag spela rätt, är det här jag ska sluta spela, är det verkligen såhär jag tar det ackordet? Men i slutändan gick det ganska bra. Vi satte alla låtar och vi hade extremt roligt! Jag behöver bara öva mer på mitt gitarrspelande så jag blir mer säker i mina ackordbyten.

Upplägget på vår uppspelning

Den här terminen har varit kämpig, stressig och helt galet rolig. Jag är glad över att jag valde musik även att det varit svårt. Jag är glad över att jag fått lära mig att spela instrument, för det är otroligt roligt men det har även varit väldigt svårt. Och mina kursare, tack för den här tiden och jag hoppas verkligen att vi fortsätter jamma ibland. För med er har den här terminen varit helt otrolig.
Jag har lärt mig så himla mycket, och fått så mycket tips på vad jag kan fylla mina framtida lektioner med. Hade jag skrivit upp allting här dock så hade ni tröttnat på att läsa för det är så himla mycket.

Nu ska jag kämpa vidare med mitt musikaliska jag och fortsätta min utbildning.

Digitala verktyg

Under terminens gång så har vi haft två lektioner med digitala verktyg. På dessa lektioner har vi fått lära oss att använda Garageband på Ipads.

Garageband på MAC

Vi har även fått en massa tips på appar och program som vi kan använda oss utav i musikundervisningen. Bland annat, Garageband, Nearpod, Musikmemo och Madpad. Dock så finns inga utav dessa appar till Android och det tyckte jag va ganska tråkigt då jag själv inte äger något som Apple har gjort. Jag tycker även att det är problematiskt eftersom alla skolor i vårt avlånga land inte har Apple produkter på skolan.
Självklart kan jag googla detta själv, men när det ändå ingår i kursen så tycker jag att det ska finnas mer valmöjligheter till oss som inte använder Apple.

Annars är jag nöjd med upplägget på de här lektionerna. Vi har fått lära oss hur vi kan använda oss utav Digitala verktyg i vår undervisning, vilket idag är viktigt eftersom det numera står med i Läroplanen. Det blir som sagt problematiskt dock ifall skolan man jobbar på inte har några former utav digitala verktyg. Men det får man ta tag i när utbildningen är slut. Det står dock i läroplanen (Lgr11 2011) att alla ämnen ska använda sig utav digitala verktyg och inom musik kan jag tycka att det är ännu viktigare eftersom man ska skapa musik (Lgr11 2011, s.141) och då är digitala verktyg ett underbart hjälpmedel.

Referenslista: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, rev.2015. Stockholm: Skolverket

VFU

Jag har nu haft 3 veckors VFU (verksamhetsförlagd utbildning) där jag vart på en skola och haft musiklektioner.

Min handledare heter Caroline och är utbildad musiklärare. Att få se henne och hur hon håller sina lektoner har varit helt fantastiskt. Hon har sån energi och uppmuntrar verkligen sina elever.

Det är inte vad jag är van vid från när jag fick i grundskolan, till att börja med så hade jag knappt musik då. Och när jag väl hade det så var läraren ganska stel och tråkig och gav bara uppmärksamhet till de elever som va duktiga. Sån är inte Caroline, hon uppmuntrar alla sina elever, vilken nivå de än ligger på. Och hon är jätte bra på att se alla sina elever.

Jag har lärt mig så himla mycket om hur en bra musiklärare ska vara och jag har fått många tips på lektioner och hur jag själv ska utvecklas som musiklärare.

Jag själv fick hålla 6 lektioner och jag känner verkligen att jag har utvecklats jättemycket från min första lektion till den sista. Jag kände mig mer självsäker på min sista lektion, jag kände att jag kunde och jag hade inga problem med att göra fel, vilket jag gjorde ibland eftersom jag inte riktigt kan allting än. Jag har lärt mig att spela med piano och gitarr och jag har lärt mig hur jag ska förhålla mig till eleverna.

Jag är väldigt nöjd med min VFU, även att det var mest luciaövning, för även det var jättebra att se. Att få se hur man ska gå till väga för att anordna ett bra luciatåg.

Piano

Jag har utvecklat mitt pianospelade mer än vad som visas på videon, men denna videon är ca två månader gammal. Jag vill ändå lägga upp den då det är den första visan jag kunde spela efter att ha läst av noterna.

Den är ju inte så avancerad och många barn kan redan spela den men när jag började den här kursen så kunde jag inte spela någonting alls på piano.

Vad har jag gjort?

Det var längesen jag uppdaterade nu. Det har hänt mycket under utbildningen, vi har haft vår första tentamen i musikteori, som jag klarade! Yay mig. 

Vi har även haft en massa roliga lektioner där vi fått lära oss så mycket och ryggsäcken börjar få lite form då vi fått många tips på lektioner. 

Vi fick bland annat tips på hur vi kan lära ut notvärden till de lägre åldrarna (1-3) Den ser ni på bilden nedan. 

                           

Jag tyckte om denna metoden för att man ser sammanbandet mellan notvärdena och ett ord till varje notvärde. Precis som det visas på bilden.

Under min VFU fick jag chansen att använda mig utav denna metod. Jag hade innan lektionerna skrivit ut färdiga papper, precis som ovan. När lektionen väl började så gick vi först igenom de olika notvärdena och testade att klappa dem i olika rytmer men vi klappade alltid en fyrafjärdedelstakt. Då använde jag mig utav notvädesklapp (Spela med hela kroppen: rytmik och motorik i undervisningen. Nivbrant Wedin, Eva, 2012 s.158). Dessa två övningar kände jag, gav eleverna en helt ny uppfattning om hur motvärdena ska läsas ut och hur man räknar för att få en fyrtakt.

Vi har även gått igenom de olika instrumentfamiljerna, där vi fått lyssna på de olika instrumenten och vi presenterade även en specifik familj för varandra. 

Det som ni ser på bilden nedan är ett förslag på hur man kan lära ut de olika instrumentfamiljerna, ovanför alla bilder ligger namnen på familjerna.

Namnen är: Tangent, Bleckblås, Träblås, Stäng, Stråk och Slagverk.

Till just den här typen av lektion så kan man först gå igenom vilka familjer det finns. Sedan lägger man ut något sorts band eller liknande på golvet och då lägger man ut namnet på instrumentfamiljen ovanför. Sen visar jag som lärare olika bilder på instrument och då får eleverna antingen tillsammans, eller en och en visa vart just de instrumentet hör hemma.

Referenslista: Nivbrant Wedin, Eva (2012). Spela med hela kroppen: rytmik och motorik i undervisningen. 1. uppl. Stockholm: Gehrmans musikförlag