Jag har nu haft 3 veckors VFU (verksamhetsförlagd utbildning) där jag vart på en skola och haft musiklektioner.
Min handledare heter Caroline och är utbildad musiklärare. Att få se henne och hur hon håller sina lektoner har varit helt fantastiskt. Hon har sån energi och uppmuntrar verkligen sina elever.
Det är inte vad jag är van vid från när jag fick i grundskolan, till att börja med så hade jag knappt musik då. Och när jag väl hade det så var läraren ganska stel och tråkig och gav bara uppmärksamhet till de elever som va duktiga. Sån är inte Caroline, hon uppmuntrar alla sina elever, vilken nivå de än ligger på. Och hon är jätte bra på att se alla sina elever.
Jag har lärt mig så himla mycket om hur en bra musiklärare ska vara och jag har fått många tips på lektioner och hur jag själv ska utvecklas som musiklärare.
Jag själv fick hålla 6 lektioner och jag känner verkligen att jag har utvecklats jättemycket från min första lektion till den sista. Jag kände mig mer självsäker på min sista lektion, jag kände att jag kunde och jag hade inga problem med att göra fel, vilket jag gjorde ibland eftersom jag inte riktigt kan allting än. Jag har lärt mig att spela med piano och gitarr och jag har lärt mig hur jag ska förhålla mig till eleverna.
Jag är väldigt nöjd med min VFU, även att det var mest luciaövning, för även det var jättebra att se. Att få se hur man ska gå till väga för att anordna ett bra luciatåg.
Jag är lärarstudent på Högskolan i Borås och läser just nu musik. Jag har denna blogg för att dokumentera bland annat mina reflektioner och min utveckling.
onsdag 14 december 2016
Piano
Jag har utvecklat mitt pianospelade mer än vad som visas på videon, men denna videon är ca två månader gammal. Jag vill ändå lägga upp den då det är den första visan jag kunde spela efter att ha läst av noterna.
Den är ju inte så avancerad och många barn kan redan spela den men när jag började den här kursen så kunde jag inte spela någonting alls på piano.
Den är ju inte så avancerad och många barn kan redan spela den men när jag började den här kursen så kunde jag inte spela någonting alls på piano.
Vad har jag gjort?
Det var längesen jag uppdaterade nu. Det har hänt mycket under utbildningen, vi har haft vår första tentamen i musikteori, som jag klarade! Yay mig.
Vi har även haft en massa roliga lektioner där vi fått lära oss så mycket och ryggsäcken börjar få lite form då vi fått många tips på lektioner.
Vi fick bland annat tips på hur vi kan lära ut notvärden till de lägre åldrarna (1-3) Den ser ni på bilden nedan.
Jag tyckte om denna metoden för att man ser sammanbandet mellan notvärdena och ett ord till varje notvärde. Precis som det visas på bilden.
Under min VFU fick jag chansen att använda mig utav denna metod. Jag hade innan lektionerna skrivit ut färdiga papper, precis som ovan. När lektionen väl började så gick vi först igenom de olika notvärdena och testade att klappa dem i olika rytmer men vi klappade alltid en fyrafjärdedelstakt. Då använde jag mig utav notvädesklapp (Spela med hela kroppen: rytmik och motorik i undervisningen. Nivbrant Wedin, Eva, 2012 s.158). Dessa två övningar kände jag, gav eleverna en helt ny uppfattning om hur motvärdena ska läsas ut och hur man räknar för att få en fyrtakt.
Vi har även gått igenom de olika instrumentfamiljerna, där vi fått lyssna på de olika instrumenten och vi presenterade även en specifik familj för varandra.
Det som ni ser på bilden nedan är ett förslag på hur man kan lära ut de olika instrumentfamiljerna, ovanför alla bilder ligger namnen på familjerna.
Namnen är: Tangent, Bleckblås, Träblås, Stäng, Stråk och Slagverk.
Till just den här typen av lektion så kan man först gå igenom vilka familjer det finns. Sedan lägger man ut något sorts band eller liknande på golvet och då lägger man ut namnet på instrumentfamiljen ovanför. Sen visar jag som lärare olika bilder på instrument och då får eleverna antingen tillsammans, eller en och en visa vart just de instrumentet hör hemma.
Referenslista: Nivbrant Wedin, Eva (2012). Spela med hela kroppen: rytmik och motorik i undervisningen. 1. uppl. Stockholm: Gehrmans musikförlag
torsdag 8 september 2016
Sång och Musikmetodik
Onsdagen den 8 september hade vi vår första sånglektion. Karin gick först igenom hur rösten fungerar, vilka muskler vi använder och hur stämbanden fungerar. För att vi skulle känna hur det kändes att göra vissa ljud så höll vi våra händer på halsen vid adamsäpplet och så gjorde vi olika ljud. Vi höll även händerna på olika ställen på magen för att känna vilka muskler vi använde.
Sedan fick vi sjunga lite olika låtar tillsammans för att testa våra röster lite.
Till en början kändes detta ganska jobbigt för mig, då jag har svårt att sjunga inför folk. Men efter att vi sjungit en liten stund så kände jag att jag kunde slappna av, då nästan alla i klassen är helt nya med det här och inte riktigt vet vart vi har rösten. Detta tror jag kan vara problematiskt även för elever, det kan vara obehagligt att sjunga inför alla andra klasskamrater. Det beskriver även Fagius, Gunnel (2007, s.109) som problematiskt, då man kan känna sig utsatt när man använder sin röst. Hon menar då att det är viktigt att vara positiv och uppmuntrande då det är den riktiga vägen att få eleverna att lyckas.
Vi fick testa att sjunga ljusa toner och mörka toner och Karin förklarade hur vi skulle handskas med rösten när vi kände att vi inte kunde sjunga ljusare. Det var lättare än jag trodde, det var bara att sjunga lite tystare och inte ta i så mycket och då kände jag att jag kunde ta högre toner än jag tidigare kunnat.
Vi sjöng olika låtar i kanon samtidigt som vi skulle klappa händerna i takt. Det är ganska komplicerat då tre utav oss klappar och sjunger på ett sätt och tre andra på ett os.v. Det är svårt eftersom man ska hålla kolla på vad man själv ska göra samtidigt som man ska också hålla takten med resten utav klassen.
Vi sjöng även refrängen på Laleh - Goliat och den ska vi lära oss till nästa gång. Vi ska lära oss att sjunga den med rätt noter och rätt takt. Jag hoppas att mina grannar inte hatar mig efter allt sjungande och spelande. ;)
Jag är både förväntansfull och nervös över att sjunga mer med klassen. Det ska bli så roligt att få lära sig allt som har med musikskapande att göra och till och med bli bra på det.
Referenslista: Fagius, Gunnel (red.) (2007). Barn och sång: om rösten, sångerna och vägen dit. Lund: Studentlitteratur
Sedan fick vi sjunga lite olika låtar tillsammans för att testa våra röster lite.
Till en början kändes detta ganska jobbigt för mig, då jag har svårt att sjunga inför folk. Men efter att vi sjungit en liten stund så kände jag att jag kunde slappna av, då nästan alla i klassen är helt nya med det här och inte riktigt vet vart vi har rösten. Detta tror jag kan vara problematiskt även för elever, det kan vara obehagligt att sjunga inför alla andra klasskamrater. Det beskriver även Fagius, Gunnel (2007, s.109) som problematiskt, då man kan känna sig utsatt när man använder sin röst. Hon menar då att det är viktigt att vara positiv och uppmuntrande då det är den riktiga vägen att få eleverna att lyckas.
Vi fick testa att sjunga ljusa toner och mörka toner och Karin förklarade hur vi skulle handskas med rösten när vi kände att vi inte kunde sjunga ljusare. Det var lättare än jag trodde, det var bara att sjunga lite tystare och inte ta i så mycket och då kände jag att jag kunde ta högre toner än jag tidigare kunnat.
Vi sjöng olika låtar i kanon samtidigt som vi skulle klappa händerna i takt. Det är ganska komplicerat då tre utav oss klappar och sjunger på ett sätt och tre andra på ett os.v. Det är svårt eftersom man ska hålla kolla på vad man själv ska göra samtidigt som man ska också hålla takten med resten utav klassen.
Vi sjöng även refrängen på Laleh - Goliat och den ska vi lära oss till nästa gång. Vi ska lära oss att sjunga den med rätt noter och rätt takt. Jag hoppas att mina grannar inte hatar mig efter allt sjungande och spelande. ;)
Jag är både förväntansfull och nervös över att sjunga mer med klassen. Det ska bli så roligt att få lära sig allt som har med musikskapande att göra och till och med bli bra på det.
Referenslista: Fagius, Gunnel (red.) (2007). Barn och sång: om rösten, sångerna och vägen dit. Lund: Studentlitteratur
Musikteori och Piano
Tisdagen den 6 september hade vi vår andra lektion i musikteori.
Vi inledde lektionen med lite repetition om det vi gick igenom förra veckan, vilket var puls, takt och rytm. Vi gjorde några övningar igen och så fick vi lyssna på några låtar för att hitta pulsen.
Det kändes mycket bättre idag för mig, förra veckan var jag lite osäker på det hela med puls men idag kände jag verkligen att jag hittade den själv.
När vi hade gjort några pulsövningar så började vi gå igenom noter och hur det ska användas och hur man ska läsa av dem. Vi gick djupare in på vilket värde noter har och hur en paus visas. Vi fick även testa att läsa av noter från en låt som Karin hade valt. Vi skulle då klappa noterna från låten i takt och med rätt rytm genom att läsa av notpappret.
Lite senare på dagen hade vi också vår första pianolektion. Där fick vi lära oss att pianot är indelat i oktaver. Och att varje oktav har tonen C,D,E,F,G,A och B fast i olika tonlägen, vi gick dom inte in på de svarta tangenterna idag. Alla oktaver heter olika saker se bild nedan, där ser du även hur de olika tonerna benämns.
Vi fick också lära oss om G-klav och F-klav. G-klav är ljusare toner och skall oftast spelas med högerhanden. F-klav är mörkare toner och skall spelas med vänsterhanden.
Vi fick även testa att spela efter noter och det kändes lite klurigt men det är bara att öva, öva, öva så lär jag mig det också!
Vi inledde lektionen med lite repetition om det vi gick igenom förra veckan, vilket var puls, takt och rytm. Vi gjorde några övningar igen och så fick vi lyssna på några låtar för att hitta pulsen.
Det kändes mycket bättre idag för mig, förra veckan var jag lite osäker på det hela med puls men idag kände jag verkligen att jag hittade den själv.
När vi hade gjort några pulsövningar så började vi gå igenom noter och hur det ska användas och hur man ska läsa av dem. Vi gick djupare in på vilket värde noter har och hur en paus visas. Vi fick även testa att läsa av noter från en låt som Karin hade valt. Vi skulle då klappa noterna från låten i takt och med rätt rytm genom att läsa av notpappret.
Lite senare på dagen hade vi också vår första pianolektion. Där fick vi lära oss att pianot är indelat i oktaver. Och att varje oktav har tonen C,D,E,F,G,A och B fast i olika tonlägen, vi gick dom inte in på de svarta tangenterna idag. Alla oktaver heter olika saker se bild nedan, där ser du även hur de olika tonerna benämns.
![]() |
Bild: Musikens nycklar |
![]() |
G-klav |
![]() |
F-klav |
Vi fick även testa att spela efter noter och det kändes lite klurigt men det är bara att öva, öva, öva så lär jag mig det också!
måndag 5 september 2016
Rytm och Gitarr.
Måndagen den 5 september hade vi vår första workshop i Musik och Rytm för unga åldrar som delkursen heter. Vi fick idag känna ännu mer på pulsen då vi började med en övning där vi skulle hitta vår egen puls, alltså vårt hjärtslag eller så kallad organiskpuls, och sedan gå i takt till den. När vi väl hade hittat vår egen puls så skulle vi i klassen hitta en gemensam, alltså vi skulle alla gå i takt till pulsen som vi tillsammans skapat. Hanna (vår lärare) talade även om att barn har en högre organiskpuls, alltså det slår fortare vilket kan göra det svårt för barn att hålla takter som kanske vi vuxna har lätt för. Vi fick även försöka hitta pulsen i låtar igen och denna gången kändes det bättre för mig, jag tyckte att jag hittade pulsen ganska fort.
En sak som är viktig för mig att tänka på när jag börjar arbeta som musiklärare är att elevernas organiska puls är snabbare än min egen. Gottberg, Jessica (2009 s.18) skriver de att det är viktigt att ha detta i åtanke när man väljer grundtempo i olika övningar. Det är lättare för mig att anpassa mig än för eleverna att anpassa sig efter mig iallafall till en början.
Sedan gjorde vi en namnövning i fyrtakt, vi klappade med händerna tillsammans och på tredje klappen sa en utav oss sitt namn. Gottberg, Jessica (2009, s.21) skriver att när eleverna har lärt sig puls och takt så kan man börja ta in rytmövningar. En övning som hon ger förslag på är att klappa sitt namns stavelser, detta skapar i sin tur rytmer om man sätter ihop det med varandra några gånger. Detta testade jag att göra under min VFU fast istället för att klappa sitt namns stavelser så fick eleverna välja ut ett djur, en plats, ett namn och något man kan göra. Sedan klappade vi ordens stavelser och fick till en rytm ihop med en ramsa. Vi hade även en övning när vi skulle klappa i fyrtakt men bara en i taget och så skulle det gå runt i cirkeln vi satt i. Man kunde även byta håll genom att titta tillbaka på den personen man fick klappen ifrån genom att klappa två gånger snabbt.
Vi ställde oss sedan upp för att göra en pulsövning med hela kroppen, vilket kallas för stor taktering, då klappade vi också i fyrtakt, första takten på låren, andra takten med händerna, tredje takten genom att klappa högerhanden på kamratens vänsterhand och vänsterhanden på kamratens högerhand, fjärde takten klapp med sina egna händer igen. Den övningen var ganska knepig i början eftersom man måste vara så pass synkade med resten utav klassen så man inte missar att klappa händerna ihop med den på en höger och vänster sida. Vi testade också på att spela jumbo trummor, då skulle vi också trumma i takt och sedan trumma en rytm där de andra skulle spela samma rytm.
Vi fick även sjunga lite, vilket kändes lite jobbigt och konstigt en liten stund men det gick över ganska snabbt när jag märkte att det faktiskt inte är någon som dömer mig för att jag kanske inte sjunger som en ängel. Först sjöng vi en låt som Hanna kallade Malins gråvantar, den låter gick i tretakt så då skulle vi klappa i tretakt samtidigt som vi sjöng. Vi sjöng också i kanon, några i klassen sjöng Imse vimse spindel och några av oss sjöng Bä,bä vita lam samtidigt som Hanna spelade på pianot. Sedan skulle vi även klappa eller stampa sångrytmen samtidigt som vi sjöng dessa låtar.
En sak som är viktig för mig att tänka på när jag börjar arbeta som musiklärare är att elevernas organiska puls är snabbare än min egen. Gottberg, Jessica (2009 s.18) skriver de att det är viktigt att ha detta i åtanke när man väljer grundtempo i olika övningar. Det är lättare för mig att anpassa mig än för eleverna att anpassa sig efter mig iallafall till en början.
Sedan gjorde vi en namnövning i fyrtakt, vi klappade med händerna tillsammans och på tredje klappen sa en utav oss sitt namn. Gottberg, Jessica (2009, s.21) skriver att när eleverna har lärt sig puls och takt så kan man börja ta in rytmövningar. En övning som hon ger förslag på är att klappa sitt namns stavelser, detta skapar i sin tur rytmer om man sätter ihop det med varandra några gånger. Detta testade jag att göra under min VFU fast istället för att klappa sitt namns stavelser så fick eleverna välja ut ett djur, en plats, ett namn och något man kan göra. Sedan klappade vi ordens stavelser och fick till en rytm ihop med en ramsa. Vi hade även en övning när vi skulle klappa i fyrtakt men bara en i taget och så skulle det gå runt i cirkeln vi satt i. Man kunde även byta håll genom att titta tillbaka på den personen man fick klappen ifrån genom att klappa två gånger snabbt.
Vi ställde oss sedan upp för att göra en pulsövning med hela kroppen, vilket kallas för stor taktering, då klappade vi också i fyrtakt, första takten på låren, andra takten med händerna, tredje takten genom att klappa högerhanden på kamratens vänsterhand och vänsterhanden på kamratens högerhand, fjärde takten klapp med sina egna händer igen. Den övningen var ganska knepig i början eftersom man måste vara så pass synkade med resten utav klassen så man inte missar att klappa händerna ihop med den på en höger och vänster sida. Vi testade också på att spela jumbo trummor, då skulle vi också trumma i takt och sedan trumma en rytm där de andra skulle spela samma rytm.
Vi fick även sjunga lite, vilket kändes lite jobbigt och konstigt en liten stund men det gick över ganska snabbt när jag märkte att det faktiskt inte är någon som dömer mig för att jag kanske inte sjunger som en ängel. Först sjöng vi en låt som Hanna kallade Malins gråvantar, den låter gick i tretakt så då skulle vi klappa i tretakt samtidigt som vi sjöng. Vi sjöng också i kanon, några i klassen sjöng Imse vimse spindel och några av oss sjöng Bä,bä vita lam samtidigt som Hanna spelade på pianot. Sedan skulle vi även klappa eller stampa sångrytmen samtidigt som vi sjöng dessa låtar.
![]() |
Rytmövnng, kanon |
![]() |
Bild från boken Musik Katten |
Vi hade även vår första Gitarrlektion idag vilket var spännande. Vi fick lära oss vad de olika delarna på en gitarr heter.
![]() |
Bild från |
Och så fick vi lära oss att stämma en ostämdgitarr med hjälp utav en stämd gitarr.
Vi fick även lära oss tre nya ackord, A7, D och Em och hur vi ska hålla gitarren. Så nu ska jag sätta mig och öva lite så jag verkligen lär mig att spela!
Referenslista: Gottberg, Jessica (2009). Musiken och rytmiken i praktiken. Stockholm: Sveriges Utbildningsradio i samarbete med rikskonserter
Referenslista: Gottberg, Jessica (2009). Musiken och rytmiken i praktiken. Stockholm: Sveriges Utbildningsradio i samarbete med rikskonserter
fredag 2 september 2016
Blivande musiklärare.
Onsdagen den 31 augusti hade jag min första workshop om musikteori.
Vi hade även några puls och takt övningar, där vi bland annat använde oss utav händerna för att klappa i takt med varandra och musiken.
Referenser: Markström, Åkerlund, Brita, Bodin, David & Sjöbom, Mikael (2000). Musikens nycklar: [handbok i musik]. 1.Uppl. Stockholm: Almqvist & Wiksell
Under workshopen fick vi lära oss grunderna i puls, takt och rytm och även dess skillnader. Pulsen är det som man känner i kroppen när man lyssnar på musik, det som man rör sig i takt till. Det är pulsen som bestämmer låtens tempo (Musikens nycklar, 2000). Till en början så kände jag mig lite osäker på om jag verkligen kände pulsen men efter att vi hade lyssnat på några låtar så märkte jag att det jag kände, faktiskt var rätt.
För att sedan ta sig vidare för att skapa en låt så delas pulsen in i takter ex,4/4 - fyrtakt. Då gör man betoningar i pulsen för att skapa en takt. Om betoningen är återkommande så har man skapat en taktart (Musikens nycklar, 2000).
Vi hade även några puls och takt övningar, där vi bland annat använde oss utav händerna för att klappa i takt med varandra och musiken.
Vi gick även igenom lite grunder för hur noter, taktstreck och taktart ser ut och hur man ska använda sig utav dem. Och hur taktarter och taktstreck bildar en rytm.
Jag har varit ganska nervös för den här kursen just för att jag inte kan någonting inom musik. Det känns skönt att få lära sig allt från början dock och nu ser jag fram emot att få börja lära mig allt som har med musik att göra!
Referenser: Markström, Åkerlund, Brita, Bodin, David & Sjöbom, Mikael (2000). Musikens nycklar: [handbok i musik]. 1.Uppl. Stockholm: Almqvist & Wiksell
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)